Man blir ju rätt trött på att bli behandlad som en visningsmonter eller som någon sorts underhållningsattraktion bara för att man valt ett visst utseende. Ok att barn som inte förstår bättre gärna tittar, pekar och undrar .. de är lätta att prata med och de är alltid ärliga och svarar när man ifrågasätter deras beteende. Vuxna människor däremot .. de försöker oftast göra sig lustiga och skämta bort argumenten när man svarar tillbaka och gör motfrågor. I slutänden försöker de få mig att förstå att jag bör stå ut med att bli utsatt för en slags mobbning. Men det är inte OK!

Varför ska jag tåla att andra gör sig rolig på min bekostnad och varför ska jag känna mig förnedrad när andra inte kan ta att man ser annorlunda ut?

Jag har hamnat i många situationer där t o m chefer och arbetskamrater pratat om mig för sina kollegor och bekanta och dragit med sig dem för att titta på vidundret (mig). WTF? Är jag den nya Elefantmannen eller?


Undrar om de gör samma sak mot rullstolsburna eller människor med mörk hudfärg?

Ni som läst min blogg vet ju att jag tagit upp ämnet förut.
(Klicka här och här för att läsa.)

Nu fortsätter grollet. SRF (Sweden Rock Festival) fick betala 1 miljon kronor till STIM (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) för en tillfällig licens till 2011 års festival. I år har SRF själv bestämt att de bara skall betala ca 600 000 kr med löfte om att betala retroaktivt i efterhand om rätten avgör att summan skall vara högre.

Anmälningar och stämningar har skickats hit och dit mellan de två parterna.

För er som inte hänger med:

"Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, är en upphovsrättslig intresseorganisation för musikskaparna och deras musikförlag. För deras räkning förvaltar och upplåter Stim rättigheter till musik och text.

Musikens upphovsmän och musikförlagen har gett Stim i uppdrag att förvalta deras ekonomiska rättigheter enligt upphovsrättslagen. Stim ger tillstånd till att framföra musik offentligt samt inkasserar och fördelar ersättningen individuellt.

Ett band fick en spelning genom ett bokningsbolag. Gaget var hälften så mycket som bandet begärt, men de gick ändå med på att spela då spelstället var rätt litet och tar in begränsat med folk. Utöver det skulle de få alla andra krav uppfyllda som t ex. hotellrum, resa, käk och kontant betalning mm.

 

Fine!

 

Speldatumet närmar sig och ingen info har kommit. Jag blir anlitad och kontaktar bokningsbolaget, som inte har koll på bokningen de har gjort, och vidare hänvisar till arrangören för att jag lättare ska få info om vart och hur allt ska fixas på smidigast sätt.

 

Låt gå.

 

Arrangören hade inte heller fått så mycket info. Bara att det var superviktigt att betalningen skedde via faktura till bokningsbolaget. Men bandet hade ju som krav att få pengar i näven. Hmm. Inga hotellrum var bokade och resan var inte löst.

 

Stress.

 

Jag såg till att allt klaffade ändå. Trevligt folk på spelstället och betalningen skedde kontant efter spelningen, precis som bandet begärt från början.

 

Det framkom även att bokningsbolaget lagt på ca 40% istället för de vanliga 20% de ska ha för sitt jobb ... som de inte gjort speciellt bra. Det var därför de varit noga med att allt skulle ske via faktura, för då skulle vi inte fått veta vilken summa arrangören betalade ut.

 

Fuck You!

En musiksamverkansgrupp ville ha samarbete med ett skivbolag jag jobbade åt. Jag visste väldigt lite om dem, så jag pratade med mina kollegor och vi kom överens om att boka in ett möte med organisationen för att prata mer.

Under just denna period var jag mitt uppe i en skivinspelning som ett band hade betalt dyra slantar för. Vi jobbade på dygnet runt och regel nr 1 i studion var att vi inte fick ha våra mobiltelefoner igång. Men vi lyckades hitta ett hål där ett möte kunde klämmas in och jag mailade iväg uppgifter om tid och plats. Utöver detta ville de ha mitt telefonnummer, jag förklarade situationen .. att det inte var någon idé att kontakta mig på den vägen då jag ändå inte använde den för tillfället. Det fanns ingen förståelse för det så det hela slutade med att det inte blev något möte, inte ens efter det att inspelningen var klar.

Vår organisation står och faller inte med er .. vanligtvis brukar ett samarbete kunna lösas via några mail.

Vi var helt enkelt för krångliga enligt dem på grund av att jag inte använde telefonen under några dagar och gick in för mitt arbete men ändå tog mig tid att hitta en mötestid.

När man bokar ett band brukar man göra det genom management och bokningsbolag. Man kommer överens om diverse saker som gage, boende, käk etc. Skitbra! Men det är väldigt tråkigt när managern går ut med helt annan information till bandet, som att de ska få mycket mer i gage än vad man kommit överens om.. och det får man veta samma kväll de ska spela!

Efter ett lyckat arrangemang fakturerar vi spelstället för att få ut vinsten, så att banden som spelade ska få ut sitt gage och andra utgifter betalas. Men det går inte bra då en annan snubbe som brukar arra klubbar på samma ställe inte skött sina affärer på önskvärt sätt. Detta resulterar i att spelställets ekonomi inte går runt = inga pengar.

 

På scen står ett band inför en handfull personer i publiken (däribland jag). Bandet ser uttråkade ut, gör ett riktigt dåligt gig, avslutar med att säga att detta var den sämsta spelningen de någonsin gjort och att de aldrig ska komma tillbaka.

Några veckor senare får jag ett mail från just detta band, då de var ute efter hjälp med släpp av sin skiva. Jag berättade som det var, att jag inte var intresserad, att jag sett bandet live tidigare och så gav jag tips på vad de kan göra bättre för att göra bra intryck nästa gång.

Till försvar klagade de på att infon om just den spelningen jag sett dem på var obefintlig, ljudteknikern var oerfaren -rentutav riktigt kass och att deras vänner inte hade hunnit komma till gigget i tid för att supporta.

För kul skull kollade jag upp all info som skickats ut inför spelningen. Allt var i sin ordning, lättförståerliga instuktioner utskickade ett flertal gånger till de utnämnda kontaktpersonerna i banden. Ljudteknikern var även en bekant till mig som är högst kompetent. Om bandmedlemmarnas kompisar inte kommit i tid till att se dem rör mig inte i ryggen, då det inte alltid är den ärligaste publiken.

PR för releaser har vi delvis gjort själva inom vissa territorier och köpt in tjänsten av andra för att göra resten då det blir maximal effekt.

En av PR-snubbarna vi använt oss av var ganska dyr och verkade vara riktigt seriös med tanke på vilka band och artister han jobbat med (tyvärr nämner jag inte vilka). Men när vi började granska resultatet som han redovisat för oss såg vi att han inte gjort så mycket arbete själv. Han skickade oss intervjuer och recenssioner som han påstod sig ha fixat. Jag kände bl a igen mitt eget arbete från mina egna utskick och kontakter det var solklart att han bara googlat fram grejerna och försökt ta åt sig äran .. och det ville han ha betalt för.

Sådär ja, nu skriver jag på mitt 1001´a inlägg här i bloggen. Det tog lite över ett år för mig att få ihop så många.

När jag stod i duschen nyss så blev jag på dåligt humör. Jag började tänka på alla assholes man stött på i musikbranschen. Såfort jag var klar lade jag mig i sängen och började skriva en lista med stödord som beskriver alla problem jag stött på genom åren.

Hörni ni ... jag tror att jag ska börja vräka ur mig en jävla massa skit här den närmsta tiden. Och ni som läser den här bloggen och känner er något oroliga och träffade; Jag tänker inte nämna er vid namn eller vilka företag ni har, bara själva grejerna ni gjort. Folk ska fan ha rätt att veta vad ni är kapabla till.